Tjejmilen 2012

Nu är det avklarat, milen är sprungen och jag gjorde min bästa prestation någonsin 🙂 Känner mig helnöjd!

Helgen började med att de andra 3 lagkompisarna plockade upp mig i fredags vid 15-tiden. Resan upp blev en trevlig och lättsam färd. När vi kom upp så checkade vi in på hotellet som låg perfekt i förhållande till både nummerlappsutdelningen och till Gärdet där starten gick.

Vi åt middag när vi kom fram och där träffade vi 2 andra vänner som också skulle springa nästa dag.

Tävlingsdagen inledde med frukost och sedan till Stadion för att hämta nummerlappen och gå runt bland montrarna en stund. Tillbaka till hotellet och upp på rummet för att vila, äta lite mellanmål och allmänt ladda för loppet.

I år var upplägget lite annorlunda. Det var 2 olika starter, en kl 13 och framåt och en kl 14 och framåt. Jag och A var i startgrupp 10 och vi skulle starta 14.10. Vi anlände till startfållan precis lagom till att vi skulle springa. Lite i senaste laget för mig men allt gick ju bra 🙂 .

Vid starten så duggade det lite lätt. Allt eftersom loppet gick så tilltog regnet och till slut så öste det ner. Detta gjorde dock inget utan jag sprang på 😉 .

I målfållan var det rena lerpölen, men vad gjorde väl det? Har jag klarat av att springa en mil på 1.04.59 så struntade jag fullkomligt i det. Jag slog ju min första målsättning med 5 min!!!!!

Tillbaka på hotellet blev det dusch, fika med övriga tjejer och sedan middag med dito. Vi klarade av att avhandla både små och lite större frågor under middagen och efterföljande sittning. Detta är en stor del av glädjen med att vara ett gäng som tillsammans presterar något och sedan bara kopplar av och lär känna varandra lite bättre för varje gång 🙂 .

Söndagen startade med en riktig långfrukost och sedan bar det av söderut igen.

Tack alla tjejer som har gjort denna helgen så minnesrik!

Kram

Read Full Post »

Snart dags…..

….för tjejmilen. I måndags var jag i Stockholm på möte och åkte fram och tillbaka över dagen. Jag fick erfara SJ´s rykte och det var en intressant upplevelse 😉 .

Jag har nog aldrig varit så nojig över att folk nyser och snörvlar runt omkring mig. Jag blir väldigt sällan förkyld så jag brukar inte bry mig. I måndags var det helt otroligt hur irriterad jag blev över alla förkylda människor omkring mig. Jag är i mitt livs form inför tjejmilen och vill INTE åka på något nu.

Igår eftermiddag kom den smygande, huvudvärken, och jag gick  o la mig direkt när jag kom hem från jobbet. Idag har jag varit hemma och pluggat och det har inte varit lätt för värken har suttit i och jag känner mig allmänt trött i kroppen. Nu är jag till och med i tankarna att vara hemma från jobbet imorgon bara för att kurera mig ordentligt så att jag är fit for fight på lördag. Detta är inte likt mig, jag brukar ta varje chans till att hoppa över träning eller tävling och är i stort sett aldrig hemma från jobbet. Något har hänt med mig i sommar…..

I vilket fall som helst så ser jag fram mot helgen när jag får åka iväg med tjejerna och att loppet äntligen ska gå av stapeln 🙂

Kram

Read Full Post »

Hur gick det?

I tisdags var det dags 🙂 .

Jag stod på startlinjen i strålande sol och riktigt sugen på att få komma iväg. Jag tycker att det är lite jobbigt när jag inte har sprungit banan innan för jag vet inte vad jag kan förvänta mig av banan. Är den jobbig, kommer jag att vara helt slut eller hade jag kunnat ge mer osv.

Jag kom i alla fall iväg bra och det kändes som att alla sprang om mig men jag hade bestämt mig för att köra mitt lopp. Målet var att springa hela vägen och att få en tid på 70 min. När jag passerade 5 km så fick jag se maken och det gjorde mig glad plus att det kändes som jag hade hur mycket energi som helst kvar.

När jag sedan passerade mållinjen så var jag fortfarande hyfsat pigg och tiden blev 66 minuter 😀 . Känner mig såååå nöjd med min insats. Det känns som jag har liiite mer att ta av inför nästa helg så jag kanske kan klara milen på 65 min 🙂 .

Kram

Read Full Post »

Vad har jag gjort??

Igår när jag skulle ut och springa mitt ”lång”pass så kände jag inte alls för det. Det var jättemotigt att ge sig ut. Jag tyckte att det var lite konstigt eftersom det har gått så bra och jag har känt mig så taggad.

När jag springer så släpper jag tankarna helt fritt och någonstans under loppet så slog det mig att jag nog har skapat mig prestationsångest. Det är nämligen så att jag har några gånger under mina löppass tänkt att det skulle vara kul att springa blodomloppet som ett delmål innan tjejmilen.

I lördags gjorde jag slag i saken och anmälde mig och loppet går av stapeln nästa vecka. Min prestationsångest ligger i att det är ett lopp på hemmaplan och att jag känner en del människor och skulle jag inte orka så känner jag mig misslyckad. I Stockholm känner jag ju ingen och de som läser resultatlistorna är ju bara sådana som antingen har sprungit själva eller som står en nära.

Men när jag sprang igår så bestmde jag mig för att någon måste ju komma sist och om det blir jag så får jag vara nöjd med att jag förhoppningsvis tog mig runt 🙂

(till saken hör att jag gjorde mitt bästa träningspass igår, 9,4 km på 1 tim och 2 min:) )

Kram

Read Full Post »

RunKeeper

När jag sprang tjejmilen förra året så hade jag laddat ner RunKeeper till min telefon som en rolig grej. Det var bara det att det var en inställning som var inställd på att en röst talade om för mig var 5:e minut hur långt jag hade sprungit. Detta höll på att ta knäcken på mig för jag tyckte aldrig att jag kom framåt 🙂

I år när jag började träna så tog jag bort kvinnans röst men ganska snart så saknade jag henne så jag la till henne igen och lika peppande som ”hon” kan vara lika opeppande(?) kan ”hon” vara. Jag har ju lite olika rundor som jag springer och den ena rundan börjar hemifrån och efter ca 1 km så kommer jag på ett 5 km spår och sedan avslutar jag med att springa hem igen. Denna rundan är ca 7,5 km. Det peppande med den är att när jag passerar kilometerskyltarna så har jag sprungit 5-700 meter längre och för mig är det en mental styrka att när jag passerar 3 km skylten så har jag sprungit 3,7 km och har ju då averkat halva sträckan 🙂

Den andra rundan jag springer är vid ett annat 5 km spår i kommunen. Där är inte GPS-mottagningen så jättebra så när jag har tagit mig runt på 5 km-slingan så har jag, enligt RunKeeper, bara sprungit 3,2 km. Då förstår ni ju att när jag är lite trött och det är lite motigt i spåret och rösten talar om att jag på 25 min har sprungit tex 1,7 km så är jag redo att ge upp. Precis som jag har beskrivit innan så har jag, när det gäller träning, lättare för att ge upp än kämpa 😉

Lätt att åtgärda tänker ni, ta bort kvinnan när du springer runda nr 2. Det är bara det att jag har vant mig vid henne så när jag springer runda nr 2 så lyssnar jag bara till tiden för jag har lärt mig hur långt jag kommer på 5 min (förhoppningsvis ger det mig även träning i att jobba mot tankespökena och inte ge upp träningen)

Kram

 

Read Full Post »

Löpning

Den 20 juni kom jag igång med min träning inför tjejmilen. Då sprang/gick jag elljusbanan som är 2,6 km på 21 min och var helt slut efter det. Jag hade som mål att genomföra 3 träningar/vecka som tillsammans skulle generera 1 mil. Det gick väl så där.

Jag nådde målet med 3 träningar men kom bara upp i 9 km i veckan. Alltså jag låg på snitt 3 km/träningstillfälle. Efter ca 3 veckor åkte jag till ett annat löparspår som ligger en bit hemifrån men är en platt bana och bestämde mig för att ta mig runt på deras 5 km slinga.

Det gick bra men jag gick mer än vad jag sprang och så höll det på ett tag. (Precis som jag har skrivit innan så är jag ju ingen person som tycker om att bli trött) Så höll jag på fram tills i söndags. Då gav jag mig ut på ett löppass som var knappt 8 km långt och sprang hela tiden. Detta på en bana som är otroligt kuperad. Detta var vändningen i min löpning. Jag kom hem och var jättesugen på att ge mig ut igen och det har inte hänt på minst 5 år. Så denna veckan har jag sprungit på olika banor, både kuperade och släta, och orkat springa hela tiden. Jag har haft som mål att springa hela banan och inte att prestera någon direkt tid.

Men idag gav jag mig ut på ett ”långpass” på 9 km och klarade det på 1 timma. Jag höll en kilometertid på 6.52 min och det var helt fantastiskt för att vara mig. Det innebär att jag nog klarar mitt mål att springa tjejmilen på 70 min 🙂

Även idag känner jag mig så tillfreds med mig själv och längtar till tisdag när jag ska springa nästa gång. Nu hoppas jag bara att jag kan hålla i min träning även när jag börjar jobba 🙂

Kram

Read Full Post »

Tjejmilen 2012

För ett par veckor sedan skickades anmälan in till tjejmilen och i år anmälde vi oss som ett lag. Naturligtvis ser jag oss som vinnare av resan till tjejmilen i New York 2013 😉

Träningen har i alla fall kommit igång. (Det var bla därför jag var på hotellets gym och sprang) . I år anmälde jag mig dessutom till tidtagning och det sätter ju en viss press på mig 😉 Nu är jag ju en person som inte förstår varför man ska ta ut sig när man tränar vilket innebär att jag kommer nog ligga på mina 8 min/km och alltså landa på 80 min på milen.

Idag ska jag i alla fall ut och springa 5 km för första gången och hoppas på att inte ta ut mig för mycket 😉

Varför tränar jag kanske en del undrar, så även jag. Men jag vet att jag blir så mycket piggare av att röra på mig och löpning är något som kan göras överallt och alltid. Tyvärr är jag ju född lat och, precis som jag skrev innan, tycker jag inte om att svettas och bli andfådd så det är en extra hög tröskel att kliva över varje gång. Sedan tycker jag hemskt mycket om allt runt omkring tjejmilen. Det är en härlig känsla att vara en del av den upplevelsen som alla tusen och åter tusen tjejer upplever samtidigt.

Jag lägger dessutom ner mycket tid på låtlistan för det är viktigt för mig när jag springer och i år har jag Spotify i telefonen så nu har jag en större möjlighet att helt lägga upp det som jag vill. Jag kan, när jag hör en låt, tänka att denna skulle vara skön att springa till.

Kram

 

Read Full Post »